reeegn

ska ata den frukost som ingar har pa hostalet, och sen hitta en taxi och ta mej till busstationen (om man nu kan kalla den det, ar bara det har bolaget som kor darifran med sina typ tre bussar).
regnar ute. tror det ar forsta ggn som det regnar nar jag vaknar faktiskt.
ja, det har kanns ju valdigt intressant att beratta om...
far skriva nar jag kommer fram!
ha det bra!

impulskop, puerto lopez=kusten

nu skriver jag "pa ratta dagens datum" for en gangs skull! ovanligt nufortiden...
jo.
jag var nyss och impulskopte en bussbiljett till puerto lopez. hade tankt aka till mindo forst (ligger en bit pa vagen till p.l.), men kande pa nat vis inte riktigt for det, och jag bestammer ju helt sjalv...
mindo ska vara jattejattefint och gront och en massa faglar och gudvetallt (p. grane (=kollega)kan intyga detta), men det kandes bara SA mycket enklare med en direktbuss till puerto lopez=kusten. 10 timmar tar det... lite jobbigt kanske... kostar 12 dollar for den som ar intresserad, och da ar det faktiskt fina bussar, inga skraltiga "byabussar".
reina del camino heter bussbolaget, betyder vagens drottning. dock stod det en sorts slogan bakpa bussarna, sag jag, siempre adelante, vilket inte badar gott... oversattningen ar alltid fore/framfor, typ, och det ar just en buss som inte alltid ska ligga fore som jag vill aka med :) tror dock inte att det existerar ecuadorianska busschaufforer som inte prompt ska ligga framfor alla andra!

iaf, det jag vet om puerto lopez ar att det ligger vid kusten, som sagt, och i nationalparken machalilla. machalilla ar kant som nagot av ett valskadnings-mecka (hoppas ni ar nojda nu nar jag borjat fortydliga med bindestreck!) och en o som heter isla de la plata (=silveron).
denna isla de la plata kallas ibland for "fattigmans-galapagos" eftersom en del galapagosdjur finns aven dar men till en brakdel av priset for en riktigt galapagostripp.
det finns ocksa en del vackra strander varav den mest "kanda" heter playa de los frailes.

idag har jag varit uppe i el teleferiqo igen, den har linbanan jag var till med dom fran australien.
val uppe dar, pa 4100 m, kan man ga nagra timmar och da komma upp pa en vulkan, guagua pichincha. skulle ta ungefar tre timmar stod det i guideboken, men... ja... efter tio minuter var jag totalt slut! att ga uppfor pa den hojden ar... ja, gar inte att beskriva. inte for att jag utger mig for att vara valtranad pa nagot vis, men sahar...
tanker pa e. som ska upp pa everest (en bra bit iaf), och dom volontarer fran santa martha som var upp pa cotopaxi igar med stegjarn och isyxor och gudvetallt. 5900 m.
visst skulle jag valdigt garna gora nat liknande, men nu nar jag liksom upplevt den andnod man kanner pa "bara" 4100 m, sa inser jag att det skulle vara omojligt...

ja, i och med att jag aker soderut sa blir det val inte av att jag anvander mig av flighten quito-lima. synd/sloseri kan tyckas, men det kanns ju lite dumt att flyga strackan bara for att man ska flyga strackan. maste ju vara battre att gora vad man vill trots allt. (men visst hade man garna anvant den dar flygningen till nat annat, ner till patagonien t.ex., men det gar inte att andra nu.)
det blir val hursomhelst att jag aker ner langs kusten och till peru den vagen.
kopte en peru-guidebok idag, kande att det borjade bli dags. hade inte tankt spendera sa mycket tid dar att jag behovde nan bok, men nu verkar det bli mer an jag tankt.

jaha, vi far val se nar jag aterkommer! ska val inte droja en hel vecka iaf!

det kanns sa himla bra att ping har det bra pa tal om ingenting. skulle vilja vara dar och se honom.
sen sa undrar jag hur det gick for min syster i gbg, och hur det gar for r. med j... (i dubbel bemarkelse, haha)
plus en massa annat. (som jag undrar alltsa)

pa aterskrivande fran kusten da!

sondag 23 september

utsikt over "agorna"

skitigt arbete med att fixa en fiskdamm

lite skojig bild :)

skymning i tradgarden, lejon med nedgaende sol-upplyst cotopaxi i bakgrunden

macaws

avsked

skabbig papegoja ater majs

leon med apa

tillbaka i quito efter de två veckorna på santa martha. känns bra, förstås, men... ändå...
nån sorts saknad känner jag ändå.
antar att det är lite konstigt att vara ensam igen efter dygnet runt-sällskap i två veckor.
känns lite jobbigt att inte få ha en katt i sängen om nätterna... baesha har ju krupit ner i min sovsäck varenda natt de senaste veckorna. suck.
kommer också att sakna de gigantiska måltiderna på santa martha... både lunch och middag bestod av typ fem olika grejer/rätter inkl. en stooor sallad. vi lagade mat själva och trots att det måste ha blivit... typ 20 måltider tror jag inte att vi åt samma rätt mer än ett par ggr. det var som vegetarisk buffé varenda dag. (i det andra huset däremot var det mest mackor och dylikt som gällde... dom var väldigt avundsjuka på vår mat, att det blev av att vi lagade så mycket riktig mat)
saknar väl också mjölken som varenda morron kom alldeles varm direkt från korna på gården intill, och kolibrierna i trädgården.
med mera.
skulle dock inte vilja stanna kvar; så bra blev inte allt bara sådär hux flux!

bor denna gång i den nyare delen av quito, la mariscal. ska man uträtta lite ärenden och så, t.ex. besöka iberias kontor, så är det bäst att bo här.
hostalet heter posada del maple och är väldigt mysigt med lite vindlande trappor, gamla trägolv, såpass många rum att man nästan kan gå vilse, gröna hängväxter lite överallt och en liten solig takterrass. rekommenderas!

åt lunch på restaurang idag, och strosade sen runt i ett stort varuhus, typ åhléns fast med lite mat och sånt också. det var otroligt ostrukturerat - kylskåp med köttprodukter stod lite undanskymda bredvid hyllor med blöjor, och sexpack öl mitt ibland skolstartsmaterial... matolja light fanns också, och hela utbudet av absolut vodka (75 cl kostar 12 dollar, om nån är intresserad).

sitter nu i min säng i en sovsal med åtta bäddar. funderar över morrondagen. eftersom det då är vardag igen är väl iberias kontor öppet, så jag går väl dit och kollar ev. ombokning av biljetten quito-lima, som sagt. dock är jag nu mest inne på buss hela vägen, även om det går bra att omboka flyget.
kan tänka mej quito-mindo (jättefint, grönt ställe inte så långt härifrån), mindo-puerto lópez (vid kusten, nära en nationalpark, machalilla, med jättevackra stränder), och så puerto lópez-via guayaquil (ecuadors största stad)-peru/huaráz som jag väl skrivit om.
ang. flyg så blir det liksom fel att isf åka upp till quito igen (från guayaquil i söder), flyga ner till lima och sen åka norrut 40 mil (i peru) till huaráz.

jaja, det blir som det blir även om jag bestämmer mej i sista sekunden. jag behöver ju inte ta hänsyn till vad nån annan vill, så jag kan ju faktiskt bestämma i just sista sekunden!
"lyxigt".
på nåt vis.

nu lite läsning i en svensk bok som jag köpte begagnad - "olycksfågeln" av camilla läckberg. inget litterärt mästerverk direkt (vilket väl framsidans "vinnare av svenska folkets litteraturpris 2006" är en garanti för...) men i brist på annat, så...
carina rydbergboken tog jag mej förresten igenom till slut, men det var något av det tråkigaste och konstigaste jag läst, och hela första halvan av boken var helt omotiverad och hade inget med slutet att göra. eller så har jag inte fattat nånting. vore kul att höra nån annans åsikt.

buenas noches!

film: lunchdags

film: sahar aker man taxi - staendes pa flaket...

fredag 21 september

klockan är typ 18 och det är så gott som den sista dagen här på santa martha (näst sista för att vara exakt).
som vanligt vid den här tiden är middagen på gång. jag brukar hjälpa till men jag gjorde middag så gott som alldeles ensam igårkväll (falafel, quinoa och tzatziki m.m.), så jag skriver lite istället for att laga mat.

har just kommit in från eftermiddagsarbetspasset.
det var underbart.
att komma in alltså.
iofs höll jag på med trädgårdsarbete vilket jag ju tycker om, MEN... det ösregnade och åskan var 1-2 sek. bort hela tiden. var dyngsur och höll på att frysa ihjäl. nu har jag duschat i kokhett vatten och druckit te och det känns ganska så mycket bättre.
att det bara är typ 2 timmar kvar att jobba (imorron) innan jag åker härifrån gör inte saken sämre.
dock, i rättvisans namn, ska sägas att det har känts mycket bättre den här veckan efter att jag fick en liten "rast" i baños förra helgen. det beror väl dels på att det helt enkelt var behövligt att få slappna av helt, mentalt, några timmar, och dels att jag varit här längre tid helt enkelt, börjat känna mej lite mindre obekväm med hela situationen.
har kunnat prata lite mer med tjejerna här och, ja, "vågat" slappna av lite mer.
har inte känts totalt outhärdligt på hela veckan faktiskt. :)
med detta dock inte sagt att jag vill stanna kvar eller så.


denna vecka har vi bl.a., förutom de dagliga sysslorna matning och städning (av djurburar), börjat gräva/hugga/hacka fram en ny stor inhängnad, städat en stor lejoninhägnad (med ett lejon i, gick inte att fa in henne i buren) och följt en vattenledning en bra bit in i, ja, djungeln får man väl nästan kalla det, fram till ett vattenfall. kändes precis som man var med i "lost"! likadan natur liksom - snårigt, mörkt, grönt, fuktigt, typ lianer... det var som en riktig expedition!

film: lejon



när det gäller djuren så har jag väl inte haft tid/ork att riktigt "lära känna" allihop, men jag har iaf två favoriter - katten baesha och tucanen sammy.
baesha kommer och sover i min säng varje natt numera, kryper in under täcket. ser ut som en norsk skogkatt.

sammy är en knäpp fågel som hoppar runt inne i den stora fågelburen och jävlas :)
han kommer med sin stora näbb och biter i händer, byxor, stövlar... you name it. samtidigt gör han lustiga ljud, liksom... knattrar. tycker inte om ordet "charmig", men det är precis vad han är...

film: sammy

imorron åker jag till quito igen. har bokat två nätter på ett ställe (finns ett jättebra bokningssystem på internet: hostelworld.com). sover alltså där åtminstone natten till sö och natten till må.
på må. ska jag gå till iberias (det enda oneworld-flygbolaget i hela quito tror jag?) kontor och kolla om jag kan boka om flyget till lima. i dagsläget ska jag flyga quito-lima 17 oktober, men tror jag vill ändra till så snart som möjligt, typ.
mycket preliminärt: till lima. norrut till huaráz/cordillera blanca (vacker bergskedja).
sen söderut till nazcalinjerna (mycket gamla enorma "figurmönster" som bara kan ses från luften).
tillbaka till lima för att ta mitt redan bokade plan till cuzco (stavas numera cusco tydligen, men...) den 18 oktober.
har varit en gnutta skeptisk till machu picchu, men har fått höra att jag bara måste åka dit, så det är väl bara att lyda... men det blir efter att jag kommit till cuzco.

håller nu på att packa. ryggsäcken är väldigt full. ska nog få ner det mesta iaf.

några saker, datorn t.ex., kan jag ju ta i handbagaget eller vad man ska kalla det.

mandag

som sagt, uppdatering idag. tyvarr kan det droja till eftermiddan, vilket kanske innebar att ni hunnit ga och lagga er... det skiljer ju sju timmar.
jaja, ni far helt enkelt halla er vakna! ... :)

quito igen

det ar sondag eftermiddag och jag sitter vid en laaaaangsam dator pa mitt hostal, posada del maple i quito.
at lunch pa en restaurang forut, och strosade sen runt i ett stort varuhus. (jag gillar ju sant...)

iaf sa kommer en ordentlig uppdatering imorron. har ju inte haft internet pa ett tag nu igen, men imorron sa blir det besok pa ett ordentligt internetcafe. den har uppkopplingen/datorn ar verkligen helt kass.

allt bara bra. pa aterhorande imorron!

8 - 16 september

har kommer en resumé.
ni far val scrolla ner och borja med inlagget som heter 8 - 9 SEPTEMBER for att lasa i kronologisk ordning!

TACK for mejl och kommentarer! skulle vilja svara pa alla, men hinner inte nu!!! har tagit san tid att fixa dom har inlaggen, maste aka tillbaks till tambillo nu...

16 SEPTEMBER

är i baños, tre timmars bussresa söderut. det är söndag.

kom hit igår tillsammans med så gott som alla dom andra volontärerna (typ alla utom en 20-nånting-volontärtjej som har ihop det med leon (dom sover ihop varenda natt bl.a.) och därför stannade kvar. här görs det minsann undantag! (ang. att försvinna från stället under helgerna)) .
åkte tillsammans/samtidigt, och jag var med och åt lunch men var sen för mej själv.
hellre vara ensam ensam än ensam tillsammans med andra liksom, om ni fattar?
känner mej bara dum och har inget att säga. vad pratar man med 20-åringar om? 20-åringar som dessutom redan känner varann? som har engelska som modersmål och pratar snabbt och lite sluddrigt så man inte uppfattar allt? och som sen ska ut och festa på kvällen?
nej tack.
dom tycker garanterat att jag är en sur subba, eller nåt, men det får väl vara så då.
jag vet att jag kan komma myyycket mer till min rätt tillsammans med en annan typ av människor (som dom där supertrevliga australiensarna i quito), så jag tar inte åt mej så väldigt mycket, men visst känns det allt lite jobbigt.
gäller att hitta såna man går ihop med, och det är inte sådär helt enkelt eftersom majoriteten av alla backpackers är yngre än jag; mellan 20 och 25, eller åtminstone inte över 30.

just ja, på tal om ingenting. på onsdag- och fredagkvällarna har dom (på santa martha) små "festkvällar" när alla /som vill/ går ner till ett rum i det andra volontärhuset för att umgås och dricka.
gick väl med i fredags bara för att kände att jag var tvungen, och vad mötte en? jo, ett skitigt, kalt (och kallt!!!) rum med en gammal väldigt trasig skinnimitationssoffa och en naken glödlampa i taket. alltså - hur kan nån vara i det där rummet frivilligt???

det är mycket som går över mitt förstånd på det där stället f.ö., i synnerhet när det gäller SMUTS.
alltså, jag är absolut inte kinkig när det gäller smuts och bakterier och sånt, MEN...
köket i vårt hus tar priset. väggarna är smutsiga överallt, och speciellt runt spisen där det är svart. diskas gör det i kallt vatten med två svampar som används till allting utom rengöring på toaletterna. det diskas t.ex. flottiga plåtar som gör att svamparna blir lika flottiga dom i det kalla vattnet, och sen diskas det t.ex. glas med samma svampar. gissa hur rena och icke-flottiga dom glasen blir..?
och det torkas diskbänk, spis, ugn, bord m.m. med dessa svampar.
till toaletterna finns det faktiskt två speciella svampar, konstigt nog. dock torkas det väl (har inte sett hur dom andra gör, men) handfat och toalock och allting med samma svamp.
det är bara exempel. det är verkligen jättefräscht...
måste nästan ta lite kort tror jag.
allvarligt talat så har nog faktiskt djuren det renare än volontärerna, och, ja, det är ju ändå positivt på nåt vis, liksom.

shoppade iaf lite igår - schampo, balsam och lite sånt (hade bara köpt med småflaskor som nu är slut) och försökte hitta tamponger, men det var då tamejfan omöjligt, trots att supermercadon var hyfsat stor. det är bindor som gäller. har jag väl inte använt på 15 år, typ... (intressant?)

senare idag åker jag tillbaks för att, för 98 dollar = 700 spänn, avverka mina sista fem dagar på santa martha. känns finfint ;) ...NOT...

funderar pa vad jag ska gora nar jag muckar :)
lutar at att boka om limabiljetten och vara lite norr om lima kanske tills den 17:e da jag har ett flyg lima - cusco inbokat. i abisko traffade vi en tjej fran peru som rekommenderade ett omrade norr om lima - huaráz.

allt ar iaf ok, jag overlever. har lite hemlangtan emellanat, men vill mest bort fran santa martha och inte till sverige.
ingen ska alltsa oroa sig eller sa! det kanns pissigt men det blir battre! skulle bara hemskt garna haft sallskap nan dag, kanns lite ensamt.
har iaf en katt som sover med mej om natterna, baesha tror jag hon heter. DET ar positivt!

antagligen drojer det till nasta lordag nu igen innan jag kan internetta igen. synd att det innebar att all text kommer i sa stora "sjok". iaf aker jag fran s.m. runt kl 10 nasta lordag och blir val i quito atminstone en natt.

ha det bra alla! (uppskattar alla kommentarer! det ar sa kul att hora om ping, framforallt, men aven att t.ex. marta (inte santa martha alltsa...) skriver!)

FREDAG 14 SEPTEMBER

länge sen jag skrev nåt nu...
har varit på santa martha fem dar inkl. idag.
jag skulle kunna säga att det har varit helt underbart och roligt och fantastiskt med alla djur...
...men då skulle jag ljuga.

skriver väl sanningen.

jag skulle komma hit i måndags. saken var nu den att jag ju var på väg tillbaks till quito från cotopaxi på söndag eftermiddag, vilket innebar att jag passerade just tambillo där santa martha ligger. kändes väldigt onödigt att åka tillbaks in till quito (2,5 mil), vara där över natten och sen åka tillbaks till tambillo på måndagen, så jag hoppade av i tambillo med alla grejer.
hittade en taxi som körde mej upp till själva stället. väl där var det först helt öde, men sen kom en man/kille (finns det nåt bra ord för nån som är runt 40?) ut. detta var han som drev själva stället, leon.
jag sa som det var, att jag kom från cotopaxi och tyckte att det var lika bra att hoppa av i tambillo.
han skruvade på sig och sa att det nog inte var riktigt okej... tydligen åker alla volontärer härifrån under helgerna och är borta till söndag kväll. klockan var väl typ tre när jag kom.
trodde att han skämtade först när han sa åt min taxi att vänta för att ta med mej ner igen, men nej.
jag sa att jag i värsta fall kunde slå upp mitt tält nånstans över natten och inte göra något väsen av mej överhuvudtaget, men inte ens det var okej. jag skulle helt enkelt inte komma förrän på måndagen och inget annat.
var skittrött och så, och det kändes jävligt jobbigt att åka ner till tambillo igen, hitta en buss tll quito och sen ta mej till nåt hostal för att spendera natten, och sen nästa dag ta mej tillbaks till tambillo igen och ta ännu en taxi upp till santa martha.
tyckte faktiskt att det var rätt... elakt gjort. det var ju redan eftermiddag och dom andra skulle komma tillbaks inom ett par timmar. varför i h-vete kunde jag inte åtminstone ha fått slå upp ett tält nånstans en bit bort!?

första intrycket var alltså helt klart negativt, så när jag återvände på måndagen kändes det sådär.
blev iaf guidad runt och det var verkligen jättevackert - grönt och väldigt kuperat. gick förbi stora burar med lejon, björnar, en puma, andra kattdjur och en äng med fyra stora sköldpaddor. uppe runt själva huset (husen - det är två volontärhus) fanns papegojor m.fl. fåglar, en apa och en massa andra djur.
träffade dom andra volontärerna i mitt hus och dom verkade trevliga, tre unga tjejer. vid middagen på kvällen kändes det rätt bra och jag lyckades väl ändra min lite negativa inställning.
emellertid framgick det ganska snart att de här tre tjejerna kände varann väldigt väl och redan var en "inarbetad" grupp. hur lätt är det då att komma som ny? dessutom var dom bara typ 20 år.
tisdag - onsdag kändes det värre igen. märkte så väl att jag var utanför deras lilla grupp. försökte prata med dom, fråga saker typ, och dom svarade väl men inget mer direkt. ändå märker jag ju att dom egentligen är jättetrevliga, bara inte alla tre tillsammans.
kände mej bara så dum nästan hela tiden.
hursomhelst så var det ju två hus, och i det andra bodde fyra andra som under dagarna jobbade tillsammans med oss i vårat hus. dom i det andra verkade väldigt trevliga allihop, och kände att jag kunde prata med vem som helst av dom mer eller mindre obehindrat. var en stor skillnad. dom var liksom lite äldre, antingen till sättet eller till åldern.
kände att det var en sån stor skillnad och bara önskade att jag kunde få byta hus...
på onsdagen mådde jag - fysiskt - skitdåligt, mådde illa som fan men spydde inte. efter lunch sa jag att jag bara inte kunde jobba på eftermiddan och låg till sängs.
skönt att vara ensam i huset och kunna slappna av, samtidigt som jag kände att jag borde vara med dom andra för att inte känna mej ännu mer utanför.

senare samma dag sa leon att om jag tyckte att det kändes jobbigt att vara här var jag tvungen att tala om det.
trodde väl inte att det märktes så tydligt att jag vantrivdes, så tydligt att han tog upp det bara sådär. försökte verkligen hålla masken och le och inleda små samtal med folk, men, visst, det var jävligt svårt när jag kände att allt jag ville var att komma därifrån. så bra skådis är jag väl inte...
iaf sa jag att jag väl hade funderat på att fråga om möjligheten att dela upp mina fyra veckor mellan santa martha och den "filial" som ligger i amazonas, kanske två veckor här och två veckor där? på det viset skulle jag bara behöva vara här två veckor, d.v.s. endast en vecka till här. leon sa att jag nog var tvungen att stanna en vecka till, att det iaf inte gick att dra sig ur helt med så kort varsel. det hade jag väl inte tänkt heller!!! han sa det på ett sånt sätt att det kändes som att han hade trott att jag skulle sticka och inte komma tillbaks liksom, redan efter första veckan.

han gick med på att dela upp vistelsen på två veckor här och två veckor där iaf, tack och lov. efter det kändes det både bättre och sämre- bättre att veta att jag bara hade ytterligare en vecka kvar, men dåligt eftersom jag inte känner nåt stöd från leon utan... ja, vad? han märker att jag mår dåligt men försöker ändå inte göra saken bättre. han kunde kanske försöka få med mej i samtalen nån gång och inte bara prata typ interna saker med dom andra.
tycker nog ganskaså genuint illa om honom faktiskt. de flesta avgudar honom nog verkar det som.
avgudar - inte så konstigt iofs eftersom det mest är tjejer mellan 20 och 25 här, och han ser rätt bra ut. kan tänka mej att dom, som sagt, avgudar och ser upp till honom.
han går omkring här med nerhasade jeans och är cool.

när vi pratade så tog han själv upp en grej jag funderat på, nämligen att byta hus och bo med dom andra volontärerna. dom är faktiskt helt okej, allihop. kan prata med dom alla fyra. så jävla typiskt att jag skulle hamna i det här huset!
ja, han sa iaf att om jag nu funderat på att byta hus så gick inte det, han gick av princip aldrig med på det för då skulle alla vilja byta (om en bytte). nu tror jag ju inte att det skulle inträffa i den boendekonstellation som är just nu, men... han har uppenbarligen en massa principer som absolut inte kan göras undantag från. så jävla onödigt! om nu nån mår dåligt och det skulle kunna bli mycket bättre om den bara fick flytta till det andra huset, varför då inte göra det? det är väl bara för mej att ta dom lakan jag redan använder, och ta med mitt pick och pack till det andra huset?
blir så irriterad.
och ledsen.
han kunde ju så enkelt hjälpa till lite och göra saker och ting ganska så mycket bättre. skulle trivas mycket bättre med dom andra, och skulle därmed säkert också jobba bättre, vara mer motiverad liksom.

idag, fredag, känns det lite bättre. har jobbat mestadels med folk från andra huset.
igår däremot var det jävligt pissigt.
grät t.o.m. två ggr, gick inte att hejda.
tänkte bara en massa onda tankar om leon och dom här tjejerna. vet att man ska försöka fokusera på nåt annat och inte liksom gräva ner sig i negativa tankar, att det negativa bara accelererar då, men det gick fan inte.
vill bara härifrån.
tror att allt hade varit annorlunda ifall jag fått bo i andra huset. kanske inte bra, men bättre.

nu när det är bestämt att jag bara ska vara en vecka till känns det underbart. (ja, just det känns underbart, liksom).
känner en sån frihet på nåt vis, som att jag blir släppt från fängelset efter halva strafftiden...
mitt plan quito - lima går 17 oktober, och jag blir "släppt" härifrån 22:a sept. vet inte om jag ska boka om limaplanet, eller vad jag ska göra överhuvudtaget.

det kan iaf bara bli bättre!

film: galapagosskoldpadda, over 100 ar gammal... (tryck pa play)

8 - 9 SEPTEMBER

quito, plaza grande

quito, plaza grande

klockan sju samlades vi, ung. tio stycken av olika nationaliteter, för att åka iväg till cotopaxi - världens högsta aktiva vulkan. aktiv innebär emellertid inte att den vräker ur sig lava lite då och då, utan att den har haft ett utbrott under de senaste 500 åren, eller hur det nu var.

cotopaxi

efter en lång bilfärd (eller, jeepfärd snarare) med mountainbikesen fastsurrade på taket, kom vi upp till startpunkten, en bra bit upp på själva vulkanen. 4500 m tror jag?
tydligen hade vi en himla tur med vädret eftersom det alltsom oftast brukar vara molnigt och väldigt blåsigt, vilket det verkligen inte var nu! vi såg hela den symmetriskt konformade snötäckta toppen avteckna sig mot en verkligt klarblå himmel. otroligt vackert!

pa parkeringen

jeep pa vag upp pa cotopaxi

iaf, på med hjälmar och handskar och upp på cyklarna och så nerför på usla vägar.
dom var verkligen usla, och det kändes rätt hopplöst emellanåt sen när det började plana ut och t.o.m. blev lite uppför... höjden gjorde nog sitt till - att cykla uppför på 4000-nånting meters höjd var ganska jobbigt kan jag ju säga...

quilotoa lake pa eftermiddagen

ungefar pa samma stalle

sjalva byn quilotoa

framåt eftermiddan transporterades vi i jeepen till quilotoa - en lite by uppe i bergen, på nästan 4000 m höjd, som är känd för sin vulkankrater "innehållande" en turkosblå sjö. vädret var fortfarande på vår sida och det var, precis som cotopaxi, väldigt vackert med höga berg i bakgrunden.

film: quilotoa lake (tryck pa play)



natten spenderades i något som liknade ett härbre. det var riktigt fint men KALLT!!!
när det började bli dags för middag började jag må illa. det var p.g.a. höjden förstås. kände till slut att jag nog inte kunde äta och gick och la mej. efter en minut gick jag upp igen för att spy. det var verkligen evigheter sen jag spydde sist, men nu gick det då inte att hejda.

kändes iaf bättre sen, och jag bäddade ner mig påklädd i min medhavda sovsäck och tre lager filtar uppepå, samt mössa och vantar. det var riktigt jävla svinkallt, och ännu värre blev det under natten.

måste förresten nämna stjärnhimlen. på höjder på 3-4000 meter är stjärnhimlen inte av denna världen. det var likadant i himalaya. alltså, man ser typ tre ggr så många stjärnor som annars, och vintergatan är nästan alldeles vit liksom. känns totalt overkligt!

ungar efter vagen

utanfor quilotoa

idag (sondag 9:e) gick cyklingen nerför på asfalterade vägar, tack gode gud för det... (gårdagens vägar var av "sandgrus" och totalt räfflade liksom, som havsbottnar fast mycket värre.)
passerade rakt genom små byar och blev hälsade som kungligheter nästan... alla barn under tolv år skrek "¡hola!" och vinkade frenetiskt. överallt var det indiankvinnor ute och jobbade, alla iklädda vackra, färggranna kläder och de karakteristiska hattarna. lamor såg vi också (förutom alla åsnor, hundar, hästar, kor, får och enorma svarta grisar. ja, och ett par katter också faktiskt!)
väldigt vackert landskap. lite kargt, men böljande och med berg runt om.

hade man kunnat fotografera helt fritt, utan att fråga människor om det ville vara med på kort och så, så hade man kunnat hittar precis hur många motiv som helst! (och likaså kvällen innan)
efter ung. två mils cykling blev det jeeptransport en bra bit, och det hela avslutades sen med en två mil lång nerförsbacke på serpentinvägar (asfalt!). milsvid utsikt, men tyvärr var det molnigt bortåt cotopaxi, så den såg vi inte.
lunch och så hemåt (=quito).

det bästa på de två dagarna tyckte jag nästan var kvällen i quilotoa, medan det var ljust och jag fortfarande inte var spyfärdig... en massa indiankvinnor gick omkring i byn, och en massa barn var ute och lekte. var liksom... mysigt! gemytlig stämning. (och vackert.)
imorron tambillo/santa martha!

snart mer

skriver detta bara for att tala om att det inom mycket kort (om man nu kan skriva sa?) kommer en stor uppdatering. for er blir det val imorron, sondag antar jag!
har inte haft tillgang till internet, ja, sen sist jag skrev.

8 september

segade mej hela morronen och kom inte iväg förrän typ halv tolv. innan dess räknade vi ihop hur mycket jag skulle betala här (jag åker imorron) och kom fram till en summa på 118 dollar.
då är några frukostar inräknade, och två middagar och jag vet inte riktigt vad.

kom iaf iväg och åkte till la mariscal för att betala den här mountainbikeutflykten som jag ska göra imorron+söndag. 100 dollar.
lunch på veg. restaurang och så till el mercado artesanal, marknad där dom säljer sånt som dom säljer på marknader här, helt enkelt... sjalar, ponchos, smycken, väskor, kläder av lama-ull, bildvävar, t-shirts m.m. det mesta var "indianhantverk" i någon form. fanns verkligen en massssa grejer, och det var frestande att köpa presenter till alla :)
köpte iaf en mössa, en stor, mjuk sjal, en halsduk och en skitsnygg väska. ett par smycken blev det väl också ska erkännas.

lyckades sen hitta ecuadors motsvarighet till 'rusta' - kywi - och vad fanns där om inte... gummistövlar! äntligen. dom är fula och gula och var relativt dyra (18 dollar) men jag kommer väl att använda dom varenda dag, så...
efter "rusta"... gissa vad? ja, frukt förstås. hittade ett nytt stort varuhus som jag inte varit på, och jag kan strosa runt där hur länge som helst och förundras över ditt och datt.
röda bananer köpte jag bl.a. smakade som vanligt men hade mörkrött skal.
iaf så - dagens värsta... eh... "mat", kommer det en bild på här nedan. så otroligt vidrigt och äckligt:

pa veruhuset: kycklingben samt hela kycklinghuvuden i losvikt.

det vattnas i munnen va?

nu har jag försökt packa lite eftersom jag ska iväg på den där cotopaxi/quilotoaturen imorron. det var tydligen bara jag och tva till bokade forut (kan ha blivit fler nu), en tjej fran tyskland och en fran indien (!).
ska vara där kl 07, så det blir till att kliva upp vid 06. kanns lite drygt att ga upp sa tidigt nar man sover med tre andra i samma rum, i synnerhet som det ar tragolv och det knarrar nat otroligt. tar sen bussen till en hpl i närheten.
ja, blir "cykel-borta" i två dar, och åker sen direkt till volontärstället, länk till höger: santa martha, har jag tänkt mej.
kanske blir lite stiltje här på bloggen ett tag, finns inte internet dit jag ska, men om inte annat så kommer det /nog nästan/ garanterat ett inlägg nästa helg. vi har visst helgerna lediga och kan då åka ner till tambillo, närmsta samhället.

okej. återkommer när tillfälle ges!

tillagnad makk:

tillagnad cicki, r.& a. m.fl. (det ar alltsa bara en helt vanlig resebyra, men...):

7 september, igar

antligen en sapass klar morgon att man kunde se t.o.m. en vulkan! (fran terrassen)

ovanfor en telefériqo

ocksa dar...

dale och leah

bussfard ner mot stan, fran telefériqon

ja, hus...

200 m nedanfor hostalet

hade bestämt mej för att åka upp i linbanan som finns här i quito. den heter telerifiqo och tar en upp till 4100 meter. hade sån tur att två av dom som bodde i mitt rum också skulle dit och vi delade på en taxi. dom här två hette leah och dale och var sååå trevliga! och äntligen några som inte skulle ut och festa varenda natt, bara det!
uppe vid linbanan såg man vulkanen pichincha, och det gick även att gå dit upp (till 4600 m) men det får bli en annan gång.

ja, åkte med dom dit, upp och ner igen, och sen till ett köpcenter för att leta gummistövlar... dom skulle också volontära, fast mer i djungeln. iaf så behövde vi alla tre gummistövlar.
själv ska jag väl rumla runt med apor och pumor i leran, så det kan behövas lite kläder till det.
emellertid var det ju mest chica, dyra butiker där, så no success...

lämnade dom så småningom och gjorde mitt dagliga frukt- och yoghurtinköp.
innan jag gick hem satt jag på mitt närmsta torg och filmade bussar, se tidigare inlägg, och efter att ha vräkt i mej björnbär, jordgubbar och pepinos var det dags för sängen.
läser carina rydbergs senaste bok men det går väääldigt segt. den är... ja, tråkig helt enkelt.

till mina kara kollegor...

klicka har: FILMTAJM!
det tar nog lite tid att ladda hem den - 12,2 Mb - men den ar VAL vard att vanta pa! :)
(hoppas bara att det funkar!)
lagg sarskilt marke till de inte alls svarta avgaserna.
har skulle val burman trivas? kanske skulle skaffa en quitobussuniform att ta hem till honom?

para anamaría: el pingüino

pingvinen - ¡el gato más lindo del mundo! :)

idag, 6 september

forsokte verkligen komma at en dator igar, men det var totalt omojligt!!!
alla tre datorerna upptagna, upptagna, upptagna...
sa - darfor kommer har - direkt fran usb-minnet - gardagens, och forrgardagens, inlagg:
(dagens far val bli imorron da... :)) (eller ev. senare idag)(klockan ar bara 18,30 har).

iaf - grattis till david!!!
och kul att muhamed kommenterat! muhamed ar ju vad (ja, vem) jag saknar mest med falun :) du far halsa till mjukistanterna och saga att jag har det bra!
...och det ar saaaa skont att hora att pingvinen har det bra!!! har dock fortfarande svart att tro att det funkar sa bra som det verkar gora..?

aterkommer!

kan erkanna att jag gillar den har bilden!

utsikt fran mitt fonster haromkvallen, la virgen de quito

5 september = igar

i la mariscal

skymning pa torget strax nedanfor mitt hostal

pithaya (TROR jag den heter)

imorron ska jag nog boka en tvådagarsutflykt med ett företag som heter "biking dutchman".

deras tours går ut på att man åker bil/jeep upp på t.ex. vulkanen cotopaxi och sen cyklar (mountainbike) ner igen. har blivit rekommenderad det, så det är väl bara att lyda...
hade tänkt mej att åka från quito på lördag, cykla lö-sö, och sen, passande nog, be att få hoppa av i tambillo - byn där jag ska börja "volontära" på måndag. tillbakavägen till quito går nämligen rakt genom tambillo.
tycker att jag räknat ut det riktigt bra!

iaf - cyklingen jag ska boka imorron är alltså en tvådagarstur till cotopaxi och quilotoa. den förstnämnda alltså en vulkan, och i quilotoa finns tydligen en jättevacker turkos lagun i en vulkankrater. typ. nåt sånt.
kostnad: 100 dollar + 10 dollar inträde till cotopaxis nationalpark. jaja, det får väl kosta det då, även om det svider i plånboken hos mej som är så snål!

slut pa spanskan och hog musik

min spanskfroken, en annan spanskfroken och en personal :)

hade min sista spansklektion idag. rätt skönt eftersom jag inte haft tid med nåt annat har det känts som. det har varit bra och så, men ska bli skönt att ha en ledig dag imorron.
ska nog åka upp i el teleferiqo, en linbana som tar en upp till 4100 m höjd. väl där uppe kan man knata vidare upp på en vulkan, upp till 4680 m. tror dock att det får vara för min del. visst har man väl acklimatiserat sig till quitos 2850 m, men nog är det fortfarande jobbigt att gå när det är lite uppför, och vad ska det då inte vara uppe på 4100 m höjd?
sen beror det ju också lite på vädret.

hittills har det varit ungefär exakt (...) samma väder varje dag - ganska molnigt på morronen, fifty-fifty moln/sol mitt på dan, sen lite mer moln och eventuell uppklarning framåt kvällen/natten. i början av augusti hade det tydligen varit klarblå himmel en massa dar. hade vart trevligt med åtminstone nån sån dag.

som vanligt går jag och lägger mej tidigt om kvällarna. har definitivt ingen lust att "gå ut". äter inte ens middag häruppe på hostalets terrass längre, vilket jag gjorde första dagarna. det är så himla hög musik däruppe att jag inte står ut! det är samma volym som på uteställen i princip, och det är svårt att höra vad folk säger.
f.ö. är det hög musik på uppe på terrassen hela resterande dagarna ocksa vilket är irriterande. skulle vilja sitta där och slappa/skriva/läsa eller nåt, men den där jävla musiken STÖR mej!
till deras försvar kan jag säga att det är väldigt bra låtar liksom, men det hjälps inte när det är så hög volym att man bara stör sig/inte kan koncentrera sig.
skulle vara så skönt om det vore tyst så man kunde vara där nån gång!

...eller är det bara det att jag blivit för gammal???

fruuukt!

det har var vad som inhandlades

jo, det här med frukt som ju genererade hela tre kommentarer.
min lärare visade var det låg ett varuhus eftersom jag ville till ett sånt. älskar att gå och kolla i utländska varuhus! finns ofta en massa skojiga saker.

iaf, det som intresserade mej allra mest här på 'supermaxi' var frukt-/grönsaksavdelningen. tror jag gick där och kollade minst en halvtimme. frukter man aldrig ens sett förut och frukter som, liksom pepinosarna, var billiga som satan jmf med i sverige!
förutom pepino köpte jag "trädtomater", tror jag dom hette, pithaya, kaktusfikon, björnbär, nån liten gul frukt, några konstiga bananer och physalis.
såna är också snorbilliga. köpte en påse med "färdigrensade" physalis, 400 g, för 7 kr. i sverige - typ 14,90 för 100 g va?
och 250 g björnbär för drygt 7 kr.

ja, det var ett litet paradis om man tycker om frukt! grönsaker också för den delen, stora aloe vera"blad" t.ex., men koncentrerade mej på frukten.

pepino dulce

hemma kostar EN PEPINO minst TRETTIO kronor.

här kostar ETT KILO pepinos SJU kronor.

joråsåatt...

tiden racker inte till ju...

har nu en liten rast i min spansklektion. kanns som jag inte hinner med annat an lektionerna (mellan kl 11 och 15) och kanske en liten svang pa stan, och sa - vips sa ar det dags att borja med hemlaxan och sa somnar man...
sen upp runt 08 for att gora klart laxan, vilken man precis hinner gora klar till kl 11, och sa har ett dygn gatt!
igar hann jag bara inte skriva nat har pa bloggen, och idag vet jag inte an.
var till ett varuhus igar efter "skolan", och sen gick jag lite i la mariscal - nya delen av stan.
na, nu ar rasten slut redan...

uppe tidigt

klockan ar har bara 06,43 och jag kunde inte sova vilket gjorde att jag gick upp eftersom jag, nar jag varit pa toa, sag att en av datorerna var igang, vilket dom inte brukar vara forran 07,30. vet inte varfor en av dom fortfarande/redan ar igang, men...

maste gora min spansklaxa innan kl 11. ska skriva ung. tio meningar som innehaller konjunktiv i infinitiv. ¡qué vaya bien! det ar som sagt lite knepigt med konjunktiv for svenskar.

funderar pa att aka harifran tidigare an jag tankt. stader, inkl. quito, ar val inte det jag gillar allra mest. tror jag har lektioner t.o.m. onsdag, eller mojligtvis torsdag, och jag ska inte borja pa volontarstallet, som ligger utanfor en stad (by?) som heter tambillo, forran pa mandag.
skulle vilja aka till mindo som ar ett stalle som alla sager ar sa himla fint, men det ligger lite dumt till med tanke pa vart jag ska sen. maste antingen tillbaka till quito for att ta mej till tambillo, eller aka runt en omvag liksom. hmmm.

3 september

i gamla stan

svensk hund? (kladd i gult och blatt)

¡folk!

pa plaza grande

fattas bara 1: ett "north" samt att butiken ar oppen! :)

vaknade förkyld igen, vilket ju var väntat.
gick inte upp förrän tio. vid elva kom jag väl iväg ut ett tag, snurrade runt här i gamla stan typ tre timmar.

det finns två områden där turister håller till - dels gamla stan (där jag bor), och dels en ny del som heter mariscal sucre. har fortfarande inte varit där, borde åka dit.
det är jävligt drygt att gå på gatorna här (i gamla stan åtminstone) eftersom trottoarerna är otroligt smala och fullsmockade med folk, plus att bilar och bussar kör fort som fan. man kunde tro att det inte skulle vara SÅ farligt idag när det är söndag, men det var nog nästan tvärtom. alla verkade vara ute och flanera i solen.

på tal om solen, så tycker jag verkligen att solljuset är mycket starkare och kallare (till "färgen") här än hemma. kan inte vara enbart inbillning! är det för att man är såpass högt upp..?

och på tal om högt upp, så måste det påverka det här med hur jobbigt det är att gå. det är ganska mycket uppför, och det är så man blir alldeles utmattad. visst är jag förkyld, men det måste vara även p.g.a. altituden, nastan 3000 meter tror jag det ar.

iaf tog jag bussen sista biten hem, trots att det bara var en hållplats... kostar ju ändå bara 0,25 dollar. kände mej helt slut.

har nu legat i sängen flera timmar, ska nog masa mej upp och föra över det här till bloggen!
grattis till ann förresten! (födelsedag)
och, ett förresten till: min mobil funkar INTE här, så eventuella sms kommer väl fram först framöver nån gång!

2 september

angeln pa taket... (virgen de quito)

otavalo:

förkyld men ville ändå inte slösa bort en dag på ingenting, som jag väl skrev dagen innan.

bestämde mej för att åka till ecuadors (hela sydamerikas?) största marknad i otavalo, ett ställe ung. 2 ½ timmars bussresa härifrån, norrut. pris: 2,25 dollar, och då fick man på köpet en videofilmvisning i bussen... amerikansk actionfilm, dubbad till spanska och på högsta - skralliga - volym i alla högtalare. underbart... NOT.

väl framme hittade jag så småningom själva marknaden (var några kvarter bort) och började trängas med allt folk. kan det ha varit två tredjedelar infödda och en tredjedel turister månntro?
och grejer fanns det då till förbannelse. tack vare att jag kände (känner) mej lite... "skraj" och bortkommen såhär i början av resan, och dessutom verkligen ansträngde mej för att inte köpa på mej en massa, så kom jag undan med tre halsband och en liten axelremsväska (som jag verkligen behöver till att ha kameran i när jag är ute).

delade rum med två tjejer som just varit i colombia och var totalt colombiafrälsta. frälsta är f.ö. även alla andra som varit där (vilket inte är så få som man kan tro)(och, ja, colombiafrälsta alltså...). kände ett tag att jag nog också måste dit, men insåg sen att jag faktiskt inte har tid.