19 oktober 2007

kuélap

















dagen därpå var det dags för ett besök på kuélap - stor gammal ruinstad i klass med machu picchu sägs det. ja, jag skrev väl kanske nåt om det häromdan (eller snarare häromveckan, så sällan som jag uppdaterar...)
under kuélaps storhetstid bodde ung. 3500 pers där innanför murarna, vilket verkar lite otroligt. eller..? visst är väl 3500 pers ganska så jävla mycket..? eller kanske inte... jomen, iaf som bor innanför en ringmur?
SKITSAMMA!!!:)

iaf blev jag hämtad i minibuss, och där satt redan ett antal personer, däribland två syskon som bodde i mitt rum i vilcabamba... där ser man!

(parentes: nog är det väl ganska ovanligt att ett syskonpar reser tillsammans? ja, ska tillägga att det var en bror och en syster. har jag nog inte träffat på förut!)

jag räknar med att träffa på ännu fler som jag redan träffat framöver - det har redan hänt tre ggr, inkl. nyss nämnda gång.
på kusten, montañita, träffade jag dominiq som jag volontärade med, och i vilcabamba träffade jag heike som var med på cotopaxi-/quilotoatouren, och så nu dom här syskonen...
alltså vore det nästan konstigt om jag inte skulle stöta på ännu fler av dom jag redan träffat framöver! alla åker ju till i stort sett samma ställen längs "the gringo trail".
(gringo=icke sydamerikansk person.)

men, kuélap var det...
kom dit efter en lååång bilfärd. det nästan första jag tänkte var "kinesiska muren".
påminde onekligen om den från utsidan sett.
insidan var överraskande vacker.
hade inte några höga förväntningar, och själva "ruinresterna" vet jag inte hur pass imponerande de var (fast STORT var det, onekligen) men själva miljön däremot! och dessa vackra träd som jag ser överallt. höga, slingriga träd med typ små lianer och lav hängande från grenarna, och så en massa bromeliaplantor på grenarna (dom här röda som ser ut som små yuccapalmer på bilderna).
har sett såna här träd på en massa ställen nu, och dom är lika vackra varje gång.

vi kunde välja att gå med guiden i typ två timmar eller att gå ensamma, och självklart gick jag ensam. tyvärr intresserar mej inte "teoretisk historia" alls, utan det som jag uppskattade var själva miljön och stämningen. ville inte ha nån guide + fler människor med som "förstörde"!
det var inte så många besökare där, så det gick att få vara helt ensam här och där.
verkligen vackert, som i en "indiana jones"-film. (tror jag - det var tusen år sen jag kollade på nån sån...) eller kanske lite "lost".
mystiskt liksom.
utanför gick det en massa lösa lamor och betade. lamor med ungar. SÅ söta... "bifogar" film!

ja, sen tillbaks till chachapoyas i minibussen medan vi diskuterade världens sju nya underverk.
vill gärna ha en komplett lista! nagon?
eiffeltornet, kinesiska muren, machu picchu, angkor vat, den där statyn i rio de janeiro, pyramiderna? taj mahal? vore ju skoj att ha besökt alla. om nån kan komplettera listan så varsågod! kinesiska, angkor vat och machu ar ju lätt fixat nu pa resan.

jaja, efter återkomsten till ch. tog jag nattbussen till trujillo (halvvägs till huaráz, typ, som ju var min nästa destination).


film: panorering kuélap

film: lamaungar. ser lite riskabelt ut med halsarna, att dom ska trassla ihop sig...

1 kommentar:

Sara sa...

Nä, syskonpar är inte så värst vanligt, fast jag träffade faktiskt också på en bror och en syster när jag var i Sydamerika. Det var dock inte någon långresa eller så, de var bara på några veckors semester, vilket nog är vanligare när folk reser med familj.