ar detta en RESEblogg..?

borjar kanna mej lite... "orolig".
for mej sjalv.
har kants sa himla konstigt idag med en massa grat, hjartklappning, "instangdhetskanslor", illamaende (aven fysiskt - kan knappt kanna lukten av mat), lite svart att andas emellanat.
ursakta forresten om det har alltmer borjar likna INTE en reseblogg. (men jag skriver bra svenska iaf, hahaa :))

det ar bara lite svart att skriva om sjalva resan nar det nu finns en massa annat emellan... fast det ingar val ocksa i resan antar jag, det som ar emellan..?
jag vet inte om... "vederborande" laser har for tillfallet. kanske det later som jag bara vill ge daligt samvete eller nat. jag vet inte.
men.
faktum ar att det alltsa finns en manniska som pa ett JAVLIGT konstigt satt, ar efter ar (med vissa avbrott da jag varit upptagen med... annat (ok, andra)) och trots att kanslorna ar helt pa min sida, fortsatter att betyda sapass mycket att det paverkar hela min tillvaro.
tankte att efter den har resan ska det val anda bli battre, men tydligen inte.
trots sex manader, drygt, pa egen hand och efter att ha traffat en massa manniskor och sett sa manga platser och kant mej sa stark och t.o.m. LYCKLIG, sa racker det med tva (eller eg. bara det forsta) sms for att bryta ner mej.
det ar val sjalvaste FAAAAN?
vad mer kan jag gora at saken an att aka till andra sidan jorden???

fortfarande maste jag tydliggora att det inte ar det minsta synd om mej eller sa; om det ska beskrivas pa nat satt alls sa ar det bara ("historiskt sett") ratt at mej att jag mar daligt at det har, MEN -
det ar minst sagt lite halvjobbigt att befinna sig ensam i bangkok och ma pissssss&skit.
olga kommer val hit igen, men det ar typ en vecka tills dess tror jag.
och ja, jag ar lite orolig, eller vad jag ska kalla det, p.g.a. dom har symtomen jag har och hur ledsen jag kanner mej. det ar en aning for mycket for jag ska kanna mej helt 100%-igt lugn over att det inte blir varre.
helt utan anledning (for jag har tagit den) kanns det ocksa lite som nar jag glomt ta min dagliga, "vanliga" medicin, lite konstiga "fenomen" i huvudet (gar inte att beskriva, maste upplevas). eller kanske ar det for att jag tagit lite av angestmedicinen ocksa, jag vet inte.

alltsa, jag kande mej ju otroligt SLUT redan innan jag laste sms, sa att det kanns sahar hemskt som det gor nu ar kombinationen.
smset har fatt extra stor genomslagskraft eftersom det redan var grundat med utmattningen, s.a.s.
fattar ni?

fick just besked om att meditationskursen var full. hopp. da behover jag inte fundera pa det.

jag har ju eg. ingen bradska med nanting, att ta mej harifran t.ex., men det borjar kannas javligt instangt pa rummet, och att vara instangd med alla tarar och hjartklappning och gudvetallt ar inte sa jattekul. far lite "panik light".
vad jag maste gora ar att bestamma vad jag ska gora.
flygbiljetter ar involverade pa ett eller annat satt, och for att boka om eller sa, sa maste jag till ett oneworld alliance-flygbolagskontor. pa ren svenska innebar detta ett besok hos cathay pacific, qantas eller japan airlines. dessa haller till langt harifran mitt guest house och det kanns for tillfallet ooverstigligt jobbigt att ta sig dit, rent fysiskt.
hur skulle jag da boka om biljetterna om jag val kom dit?
teoretiskt sett skulle jag kunna flyga bkk-arlanda med forsta basta plan. (det skulle kosta 125 dollar men det betyder lika lite som noll ganger noll)(nastan bokstavligt, sa lag som dollarn ar...)
jag skulle kunna gora det utan att kanna det som ett nederlag (att avbryta i fortid), men jag vill fanimej inte "kasta bort" en sa stor del av biljetten (japan, kina, nordkorea)!!!

och om jag kommer hem igen... jaha? da kanns det val bara annu varre?