BRUNEI

p.g.a. en helt hopplos dator full med virus gar det bara inte att fixa till det har inlagget battre. hade tankt placera bilderna pa "ratt" platser i texten, men ids bara inte... bara detta har tagit nastan en timme... (nu har jag fatt virus pa usb-minnet ocksa, maste formatera).
okej, bilderna i heeelt fel ordning:

ja, brunei brukar blandas ihop med alla möjliga andra länder - bhutan, bahrain, burundi - men är alltså inte något av dessa :)

brunei styrs av en sultan och är ett sultanat/en diktatur.

brunei är ett av världens rikaste länder tack vare olja.

brunei ligger på ön borneo (som i sin tur består av delar av ytterligare två länder - malaysia och indonesien).

det var faktadelen :)

jag fick åka två färjor och en buss för att komma till huvudstaden bandar seri begawan (som förkortas bsb).
det första som beskådades var den stora, vita moskén som ligger mitt i centrum. tyvärr var den guldiga kupolen inklädd i byggnadsställningar - allt för att jag inte skulle få mitt perfekta, superturistiga foto med en glänsande guldkupol... :(

jag gick ut på stan med förutfattade meningar om att mannen skulle bete sig som alla muslimska män brukar bete sig - GLO på ett väldigt obehagligt sätt. ja, detta är tyvärr definitivt min erfarenhet från olika länder/städer/stadsdelar.
upptäckte dock ganska snart att så inte var fallet i brunei. trots att brunei är en islamisk stat tittade varken män eller kvinnor på nåt konstigt sätt alls, och definitivt inte nåt sånt där obehagligt, ohämmat stirrande! kunde snart slappna av.

strosade runt på en marknad och såg bl.a. stora högar av torkade räkor vilket fick mig att tänka på en av mina katter, spöket, som är galen i just räkor. kunde ju dock inte släpa med mej en massa torkade räkor runt halva jordklotet så jag avstod från inköp...
ja, fiskprodukter var det som dominerade marknaden. levande fisk kunde inhandlas på såväl flaska som plastpåse och kylväska...
fanns även korgar fulla med vad jag utgick från var hajfenor och förfasade mig över tanken på hur många hajfenor som dagligen måste konsumeras i världen, på ett eller annat sätt (soppa eller i medicinska syften bl.a.) om det bara på en sketen liten marknad i brunei säljs flera hundra om dan, hur många ska det då inte säljas i hela världen? hur många hajar offras för dessa fenor? antar att det är just fenorna som är det eftertraktade på hajen (jmf elefanter/elfenben). sjukt. bara för att man tycker hajfenor är mumsigt behöver man ju inte äta det! som pedofiler - bara för att dom vill ha barnsex behöver dom ju inte. vissa grejer får man helt enkelt avstå från!

kom till en bro som ledde över vattnet till utkanten av det enormt stora s.k. kampung ayer eller floating village.

här bor över 30000 människor i små hus byggda på pålar i vattnet.
kände mej lite... "inkräktaraktig" i och med att jag trädde in i virrvarret av murknande hus (många i behov av yttre upprustning), gångar, träspångar, terrasser, blomkrukor, tvätt på tork, katter m.m. m.m. inte för att det inte var tillåtet, men allt var byggt så tätt, tätt att det kändes som att man hela tiden beträdde privatpersoners territorium liksom...
emellertid var alla jag mötte ytterst trevliga och tillmötesgående. ett par inledde samtal (inte alls med nån baktanke, utan bara för att dom var trevliga helt enkelt!) och en kvinna sa något snällt och avslutade med "welcome to brunei!".
jag var så imponerad av människorna!!!

träffade, på busstationen, förresten en man som jobbade med turism, och som hade tagit hand om vår kära kung när han var på sitt uppmärksammade (iaf i efterhand :)) besök i brunei häromåret. han hade varit så trevlig så, kungen. jag försökte förklara vilket ståhej det blev när han sen uttalade sig efter han kommit hem till sverige, men jag vet inte om han jag pratade med fattade.

innan jag kom till brunei föreställde jag mej att alla människor skulle gå klädda väldigt propert eftersom det är ett sånt rikt land, men där sket jag en lök. visst fanns det väldigt välklädda människor, men även dom som rökande slafsade runt i flipflops och skitig bob marley t-shirt.

sammanfattning:
om man ska utse favoritländer utifrån hur trevliga dess invånare är, så kommer nog brunei nästan på en förstaplats...

det känns väldigt konstigt att skriva det eftersom det är så totalt tvärtemot vad jag väntat mej av ett islamiskt sultanat, men...
att bli behandlad som en människa vem som helst (på ett positivt vis) och inte uttittad på ett sliskigt sätt, samt att bli bemött med enbart vänlighet/öppenhet, det imponerar!

(jag ska vara rättvis och tillägga att nya zeeland också hade otroligt vänliga människor, och så peru förstås).